Jag klättrar, alltså finns jag!

Under våren har det inte kommit många inlägg från min sida. Förklaring till det är väl det bristande intresset för klättring och det ökande intresset för...öh hehe nej... Intresset för klättring har aldrig varit större. Problemet är bara att jag inte har lika mycket tid att åka ut. Denna tidsbrist och de stress press jag gör när jag väl kommer ut gör mig bara mer sugen på att klättra. Heltids jobb på obestämd framtid, nått som jag aldrig har ålagt mig förut, tar ju en hel del tid har jag kommit på. Ett litet knyte som har läggdags 19.00 på kvällarna gör du ju inte lättare på något sätt. Men jag skulle aldrig vilja byta bort det mot klättring. Däremot måste man hitta tid på lite okristliga tider. Knut, som han heter, är en morgon människa och det jag har jag också blivit. 05.50 är det revelj och det är bara att stiga upp.Det ska ätas bytas med mera. Fördelen är att det går ca. 30 min sedan har han somnat om igen. Detta är perfekt för jag kan inte somna om igen. Då finns det tid att till exempel träna fingerstyrka. Greppbrädan har nästan fått daglig på hälsning av mig och min träningskamrat Kaffekoppen. Har man inte tid får man hitta den någon annanstans. Desamma gäller för mina stresspress utomhus. Vid 21.00 då hushållssysslorna är klara, knuten sover, då finns det tid. I går var det dags att klättra en sten som jag först hade avfärdat som kass. Men efter att varit där och kikat igen så uppenbarade sig två problem som måste få sig en FA. Det ena problemet som var lite lättare (Management by bullshit 6C) gjordes per omgående, det andra som är hårt gjordes inte. Men nästa gång kanske. Om Knut, sambon och det flygande spaghetti monstret vill.

Management by bullshit 6c, Örsjön from Henrik Petre on Vimeo.