Arkivet: First eight

Hittade en film från våren 2013 häromdagen när jag klättar First eight på Krogberget. På filmen så lyckas jag dabba paddan. Gjorde problemet några dagar senare med exakt samma beta men flyttade på paddan. Tänkte att det passar bra att lägga upp filmen nu när det vankas boulderupptakt på Krogberget i helgen. För övrigt ett problem som jag kan rekommendera!

First eight from Eje on Vimeo.

Kalashnikov

Var förbi och körde några stresspress på i20 igår mellan blöjbytena. Till min förvåning så kom jag upp för kalashnikov ganska fort så jag började känna på sittstarten. Den kändes genast görbar och efter inte allt för många försök så var jag uppe. Tycker det helt klart är ett klättervärt problem. Sjukt skön känsla när man nyper juggen.

Kalashnikov ss from Eje on Vimeo.

Saknad i strid

Åkte till Obbola i onsdags efter jobbet för att känna på Saknad i strid. Har unvikit problemet tidigare eftersom jag tyckt att det verkat grisigt, ofint och hårt. Det visade sig vara ett ganska fint problem ändå. Tror dock att sitten är ännu finare. Tyvärr kom jag inte upp i onsdags utan föll fyra gånger när jag tycker att jag borde varit klar. Dagsflashade det som tur var dagen efter när jag var fräschare i kroppen.

Saknad i strid from Eje on Vimeo.

Säsongen är igång!

Nu är säsongen igång även här uppe i Umeå. Jag har haft två kortare utepass i det fina vårvädret och lyckades häromdagen få ihop Swing it Dr Malm i Bussjö. Rätt fint problem ändå. Kändes hårt för mig och jag hade inte protesterat om någon gett ett gradförslag som var en halv grad hårdare. Pga av att problemet låg i mer skugga än vad jag trodde så är det svårt att få en bild av problemet på filmen. Beslutade mig för att ändå lägga upp den eftersom man ser kruxflyttet hyfsat ändå (att skicka till kanten och hålla pendeln).

Swing it Dr. Malm from Eje on Vimeo.

Black russian

Tog ett snabbt kvällspass i söndags på I-20 och fick göra Black russian ss trots värmen. Hoppas på några kalla dagar framöver nu när det känns som man är på gång, för till hösten är man med största sannolikhet fetare och svagare igen.

Black russian ss from Eje on Vimeo.

Förbannelsen är bruten!

Här om dagen fick jag tillslut ihop Bermudatriangeln. Det har legat som en förbannelse över problemet eftersom jag vid minst ett tiotal tillfällen fallit på "sista" flyttet till nosen. Den här gången struntade jag i att försöka samla stilpoäng och la på ett knä istället, som ni kan se så höll det på att gå åt skogen ändå. Flytten som Bermuda bjuder på passar mig ganska bra men pumpen som man har på slutet har passat mig exceptionellt dåligt. Hur som helst, nu är det gjort. Synd bara att någon kommit på en lågstart till problemet också! :)

Bermudatriangeln from Eje on Vimeo.

Hyperborea

Första inlägget jag bidrar med på länge nu och det har väl till stor del å göra med att jag är fet å svag å inte får mycket vettigt gjort på klätterfronten (och inte i övrigt heller för den delen). Efter att ha tränat ganska bra i vinter och kickat igång utesäsongen med en vecka i font så trodde man ju att det skulle ge någon slags katapulteffekt på klätterformen. Så har det alltså inte blivit… Men efter några besök i Mosjön så har jag åtminstone lyckats få ner Hyperborea. Jag gillar klättringen och problemet borde egentligen passa mig men fick lägga en del tid på att hitta en beta som passade och sen att få hälen å sitta kvar. Jag hade planer på att bli den första (vad jag vet?) som toppade ur problemet, men själv med två paddor.... Nä, man hade velat ha en padda till ;)

Hyperborea from Eje on Vimeo.

Blockjakt – Rövarklippan och Mystiska korset

Att leta stenblock att klättra på är kul. Det är en form av skattjakt, som få förstår sig på.  De senaste fyra åren har sökandet nästan utvecklasts till en hobby eller fritidssysselsättningen i sig. Men sökandet bygger ändå på att hitta block i klippor som går att klättra. Många timmar har gått åt att vandra i skogen i jakt på att hitta det där superblocket med framtida klassiska problem. (Hitintills har det väl gått så där på den fronten).  Som tur är kan det allsmäktiga Google rådfrågas för att ge ledtrådar i jakten på block. Så man slipper att planlöst irra omkring i skogen. Den senaste veckan har jag tack vara Googles visdom hitta två områden som verkar vara intressanta. Det ena besöktes i helgen, Rövarklippan. Rövarklippan ligger i hjärtat av Höga Kusten några kilometer söder om Bönhamn på en bergsknalle.

Området bjuder, utöver grottor och utsikt, även på flera stor stenblock och klippväggar för bouldring såklart men även en och annan traddtur kanske. Området tros ha skapat genom en jordbävning någon gång innan Sundsvall brann. Kvaliteten på stenen är varierande men håller nog även för de lite kräsnare. Vid parkeringen finns också en badstrand, som den badsugne kan slappa vid efter ett sommarbesök.

Det andra området som jag hittade tack vare sökorden geologi, stenbock, flyttblock, Västernorrland var Mystiska korset. Mystiska korset ligger på gränsen mellan Västernorrland och Jämtland längs väg 346 mellan Backe och Rossön. Hit har ingen resa gått än men jag jobbar på få åka dit under våren.

Under eftersökning på Google ramlade jag in på en blogg, skriven av en orts bo från Jansjö. Jag citerar direkt från bloggen.

” Vid gränsen mellan Västernorrlands och Jämtlands län, ta väg 346 och 10 Km från Backe mot Rossön se träskylt på vänster sida, Bergsjö Gamrågan. Efter 3,1 Km på vänster sida vägen, träskylt Jansjöbodarna 1,4 Km och Mystiska korset. Stigen går genom ett mäktigt flyttblocks landskap som torde vara uppåt 100 hektar med 10 – tusentals flyttblock från istiden omgivna av mycket fin tallskog i åldern omkr. 80 år! Märkligt är också, att här är inte bara ett stort flyttblock utan ganska ofta 2 – 3 eller 5 tillsammans.10-talet flyttblock är i storleken 6 – 8 meterhöga och ganska ofta lika långa och breda. De flesta flyttblocken är  1 –3 meter.”

Lustigt nog har jag inte lyckats hitta några bilder på det området, men det låter ju intressant i alla fall.

” Mystiska korset i rödockra, som upptäcktes av en Rossöbo i början av 1990-talet är målat på flatsidan av ett 8,5 meterhögt flyttblock. Bara detta unikt! Märkligt är också att många av flyttblocken har en eller två lodräta flatsidor. De starka intrycken gör att promenaden och upplevelsen av mystiska korset på jätteflyttblocket, den stolta och vackra tallskogen samt Jansjö fäbod förstärks då man tycker sig uppleva en urtidsmiljö!”

Inte nog med detta i nästa stycke berättar bloggaren.

”I närheten, på Gamrågan finns också ett 10 tals hektar stort flyttblocksfält varför man frågar sig om inlandsisen på sitt stopp mot kusten någonstans släppt ifrån sig  fler flyttblock än här i Ångermanlands nordöstra hörn ? Undrar hur länge isen låg stilla över området då så många stora stenblock blev kvar på området? Drar mig till minnes, att inlandsisen var omkr.3000 meter tjock här, och att landhöjningen 8 – 9 mm per år är störst vid Ångermanlandskusten.”      

Det vore verkligen intressant att få veta om detta område har besökts tidigare av någon klätterintresserad! I vilket fall som helst måste det besökas. Om bloggaren berättar om 10 tusentals stenblock, borde det rimligt vis finnas 1000 stycken i verkligheten. Bara det gör ju resan värd. Det tar ändå ca. två och en halv timme att köra till området från Härnösand.    

Lasses grotta

Grotta med 8A potential hitta vi av en ren jäkla tillfällighet för två veckor sen. Hade det inte varit för att Lasse hade varit på rätt plats vid rätt tillfälle och kollat på en datorskärm i rätt tid hade nog denna grotta fortsatt varit en fikagrotta med fantastik utsikt över Härnön.

I taket på grottan kan det komma att finnas några riktigt legendarisk linjer om det finns folk som är stark nog att klättra dom. Enligt en enklare okulärbesiktning gissar vi på att linjerna som finns i taket som lättast kanske är 7C. Det finns helt klart grepp i taket men då grottan är ca. 10 meter djup så kommer de längst problemen var i 30 flyttsregistert.

Kolla in http://27crags.com/crags/orsjon/map och ganska nära parkeringen till Öster. Det tar ca. 5 min att gå. Gå förbi huset och när du har gått uppför backen med stenmuren på höger sida ser du en gul plastskyllt med en svart pil på. Vik in vänster där och följ den gula snittslingen till grottan.

PS. Urtoppningen i grottans mynning är inte så hög som bilder visar. Den är snarare lika hög som stora blocket i Mosjön. DS    

Perkele

på ren svenska. En vecka kvar till två månaders semester, en vecka kvar till massor med tid i skogen bland block och mossa så visar kroppen vekhet. Med nationaldagsfirande och ledighet och vad det innebär (klättring) så har ett stort gäng från Hufvudstaden kommit upp till mellersta Norrland för att klättra alla fina problem som finns här. Jag har till och med fått ledigt torsdag, fredag och lördag för att haka på grabbarna och tjejerna.

Första destination för nationaldagshelgen är Mosjön. Jag har aldrig sett så mycket folk på ett och samma crag i Norrland. Det var mer bouldrare än mygg!

Det var 24 bouldrare från, Stockholm, Sundsvall, Härnösand, Storuman och Umeå ** representerade i hettan, ganska otroligt för att vara dessa trakter. Här klättrar man annars mer utan spotters än med.

Edit: ** och Göteborg, ledsen Ebbe!

Som brukligt är när det är finbesök i mosjöskogen så är det Mumana som ligger i blickfånget. Tyvärr var det många som gick bet i dag. Vi kan väl skylla på att det förmodligen var 25 - 30 grader varmt vid stenen och den relativt slopriga urtoppningen visade sig vara klurig i värmen.  Så även för mig även om jag inte kom dit. Efter lite uppvärmning, trodde kroppen var varm efter några press på Sangri-la och lite beta-sökande på Mumana så gick jag på press. Skickar han mot juggen efter startgreppen. Flyttar upp högerfoten och ska flytta med kroppen för att gå till nästa grepp, då jag känner hur det sprakar till i vänster underarm. Vänster som man håller den hyfsat bra underklingen.  Krasch krasch låter det och muskelbristningen eller muskelbristningarna är ett faktum. Efter en harang av svordomar är det bara att konstatera att dagen, helgen och semestern förmodligen är förstörd.

Efter som jag är dum nog och aldrig riktigt lyssnat på kroppen så tejpar jag ihop lill- och ringfingret, smörjer in hela underarmen med hästliniment.

Är inte så farligt som man kan tro. Efter att försiktigt ha testat starten med tejp och liniment går jag på press igen. Jag kommer inte upp. Dock kom jag längre än vad jag gjort på tidigare försök. Men jag får nog sota för det nu i kväll i stället. Just nu går det inte att knyta handen utan det gör ont.

Men men, i stället för att gråta över spilld mjölk slänger jag in en första film från Boda. Det verkar dock som det kommer att dröja några veckor innan man kan åka dit och nöta på nått projekt.


 
Boda 1 from Henrik Petre on Vimeo.

Det var ändå en kul dag på det hela taget, massa folk och kul stämning. Jag kommer nog att haka på i morgon också och kommer förmodligen inte lyssna på kroppen.