I bland fastar man bara för ett problem. Det kan var kort, fult, rivit och skulle ses i andra ögon som ett skit problem. Men av mig, som alldeles alldeles underbart. Man ska bara upp helt enkelt. Vem bryr sig om det aldrig blir en enda repetition, man fick ju vara först upp.




> Sen bör duken kastas in innan det är försent!

Inför viktklasser i klättringen

Det här är en fråga som allt för sällan debatteras. Det är inte mer än rimligt att man inför viktklasser i klättring precis som man gör inom t.ex. boxning och brottning. Jag menar att det inte går att begära att någon på 90 kilo ska ta sig upp lika lätt för ett problem som någon på 60 kilo. Det är naturligtvis bra mycket mer ansträngande att släpa på en massa extra kilon (heller hur? alla som jagar gram i tradrack, selar och QDs?). 

Det vore åtminstone inte mer än rimlig att utveckla ett gradsystem som tar hänsyn till vikten. Om man skulle sätta 70 kilo som en slags benchmarkvikt, alltså för någon som väger 70 kilo så är en 7B alltid en 7B osv. För vart 5:e kilo man överstiger 70 kilo så borde man få ett plus, så väger man t.ex. 80 kilo så blir, samma problem som är en 7B för 70 kilos personen, en 7C. Väger man sedan t.ex. 60 kilo så blir det rimligtvis ett avdrag som gör att samma problem blir en 7A. Ja, ni hänger alla med i logiken.

På detta sätt skulle det bli mer rättvist och det skulle också fungera som en kampanj mot ätstörningar inom klättringen. Det är dags att sluta peta i maten!

Att införa viktklasser eller ett gradsystem som bygger på hur mycket man väger skulle vara ett stort steg framåt för klättringen och skulle endast föra positiva saker med sig. Det skulle också gå utmärkt att införa som en del i det så eftertraktade personliga gradsystemet. Vi kommer iaf i fortsättningen att ticka alla våra problem utifrån ovan nämnda gradsystem ;)

Samma system skulle sedan kunna överföras och användas på längd, kön, skostorlek, ålder, mm. Men hur det exakt ska se ut för att det ska bli så rättvist som möjligt får vi fundera på.